Vissa dagar är mitt arbete det absolut bästa man kan tänka sig. Man får knata runt i underbara miljöer och titta på otroligt vackra saker i solsken och fågelsång. Nästa dag blåser det halv storm och snöblandat regn slår mot ansiktet. Detta är dessutom gärna i en kombination av att markerna man är på är sumpiga och lite halvtråkiga. Detta får en osökt att tänka på om det finns något samband. Är det så att det alltid regnar på lumpiga marker och att solen alltid skiner över vackra vyer? Eller är det bara så att man inte minns de dåliga sakerna när solen skiner för att man har sånt fokus på att den lyser och ger livet lite mening?
I vilket fall har de senaste två dagarna i Blekinge bjudit på båda varianterna. Gårdagen började med solsken och fågelsång och avslutades med regn och storm. Eller rättare sagt arbetsdagen slutade med regn och rusk medan min dag slutade när jag somnade ifrån filmen någonstans runt 21. Typiskt dåligt, jag ville ju se filmen. Men men sånt är livet. Tur att mina vänner är vana vid min dåliga vana att somna i soffan.
Bilderna ovan är från Kristianopel utanför Karlskrona. Det kan helt klart vara en av mina favoritplatser på jorden. Därför passar jag på att äta lunch där när jag passerar.
Nu är det dags att hålla kväll och njuta av att det är fredag imorgon.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar