onsdag 12 september 2012

Arne 090601-120903

Den 3 september 2012 somnade min fine Arne in i mitt knä. Han vilar nu under vårt valnötsträd. Tänk om någon kunde förstå hur mycket jag saknar honom. Här kommer en kort version av hans treåriga liv tillsammans med mig.

Arne kom till mig tillsammans med sin syster Gördis den siste juni 2009. De var då ca 4 veckor gamla och övergivna av sin mor. Jag matade dem med nappflaska och fick cykla hem en gång varje dag för att ge dem mat.

Det tog inte många minuter innan jag var helt fäst vid mina nya inneboende och för varje dag blev de större och starkare och naturligtvis busigare.

Arne älskade att ligga i mitt knä och han gjorde det jämt.

Han satt på ryggstödet till soffan och njöt av översikten av rummet.

Han var med mig i Linköping en gång. När de var små hade han inget emot att åka bil men nu på slutet var det bland det värsta man kunde göra.  


2010 flyttade vi från Karlskrona till Kristianstad.

Där bodde vi inte särskilt länge innan vi lämnade lägenheten i stan för livet på landet.

 Till sommaren 2010 flyttade vi till en gård utanför Kristianstad och där har vi bott sen dess.

Han älskade att vara ute och busa. Hoppa efter djur, springa i gräset och fånga bollar och klättra i träden.

Fåtöljen på verandan var länge den givna platsen för både Arne och Gördis.

När det har storhandlats var han snabb att inta pappkassarna innan de åkte in i skrubben. Tänk att en kasse kan vara så rolig.

Fönstret på verandan är den perfekta utsiktsplatsen.


 Arne på verandan bakom granen.

En av de finaste bilderna på honom.

Bilden är tagen första gången Arne är ute på Norregård. 

Detta är den sista bilden på min fina katt innan han lämnade oss. Denna tog jag när han och jag var ute och fotograferade blommor i trädgårdslandet i början på augusti. Detta var alltså innan han blev dålig. 

Nu har jag bara minnena kvar av denna fantastiska katt. Jag kommer minnas honom för evigt och sakna honom jämt. Han har en stor plats i mitt hjärta nu och för alltid.

Du är saknad min fine vän! 

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar