En tripp till Oulo

Över första advent åkte jag och sambon till Oulo för att hälsa på hans syster. Jag har verkligen sett fram emot detta och hade stora förhoppningar och det enda som gjorde mig lite besviken var att det inte var en meter snö när vi landade. Oulo ligger i höjd med Piteå och alltså ganska långt norrut men trots detta var det snöfritt när vi landade. Det hann förvisso bli lite snö innan vi lämnade Finland för att resa hem till ett snöfyllt Skåne.

 Här bodde vi. På Radisson. Ska ni någonsin åka till Oulo så kan jag rekommendera detta hotell. Mycket trevligt bra läget och god frukostbuffé.

På fredagen var vi ute och traskade runt på småöarna som finns i stan. Som vanligt for kameran fram och fotograferade lite macro.

 Även jag fastnade på en bild, glad men frusen. -21 grader visade termometern när vi tog vår lilla promenad.

I denna kyla var det en kille som rodde runt i en eka. Något galet kände vi och huttrade oss tillbaka in mot centrum för lite värme i affärerna.

 

På vägen passerade vi Oulos turistattraktion. En staty av en polis som står och blickar mot havet och försvarar staden mot eventuella anfall. 

 Sambon ställde upp och fotograferade. Han fick för sig att det viktigaste var att polisen var i mitten av bilden (oavsett om det innebar att jag blev lite kapad i sidan eller inte).

Känner ni igen scenen? Inte? Har ni sett luftgitarrs-VM någon gång? Det är i alla fall på denna scen som de står och kämpar om den ärofyllda titeln.

 På lördagen tog vi oss en liten tur till universitetet i Oulo och utanför huvudentrén fanns ett väldigt imponerande konstverk.

 En stor stenboll med räfflor och ett hål där den såg ut att passa.

 En sista bild över Oulo från vårt hotellrum innan vi begav oss ut för en sista runda på staden innan vi skulle ta flyget hem till Sverige igen. På återseende i sommar Oulo. Jag hoppas komma tillbaka till den Finska vintern och då ska jag springa många och långa rundor i den botaniska trädgården.

100 sätt att tillaga potatis #23 Potatiskaka med lax

I flera dagar har vi ätit potatiskaka med lax. En kreation som jag slängde ihop i slutet på förra veckan.
Den gjordes med riven potatis i botten, efter det lades det på lite lax, lite gullök, lite grovhackad paprika och sedan lite riven potatis igen. Över detta hälldes äggstanning och allting toppades med lite riven ost sedan in i ugnen. Till detta serverades pesto och sallad. Kalasgott blev det.

Snökatten

Min lille Svante är otroligt rädd för att vara ute. Det är så nytt och han vill gärna ha dörren öppen så att han kan fly in i tryggheten när andan faller på. Tyvärr tillåter inte vädret att dörren står på vid gavel så han får vara ute när vi är ute. Häromdagen smet han dock ut och plumsade rakt ner i snön. Något förvånad tittade han upp med snö över hela sig och tog sig sedan en snabb svängom på gårdsplanen innan han sprang till dörren och ville in.

 I hönshuset har hönsen valt att hålla sig inne nu när snön envisats med att fara fram. Tupparna njuter av solen genom de något smutsiga fönstren.

Jag trodde en gång i min enfald att lutningen på fönsterkarmen i hönshuset skulle göra att hönsen inte ville vara där. Men ack vad jag bedrog mig. 

Fågelfint och vildsvinsjulskinka

Nu har snön kommit till Skåne med. Jag önskade mig en vit december men trodde aldrig att det skulle bli så här bra. Snön yr ner och jag har fått skotta snö både morgon och kväll nu i flera dagar. Idag ägnade jag en timme åt att lyckas gräva fram hönshus och kaninhus samt kaninmaten och småfågelmaten som befinner sig på ett annat ställe. Men vad gör lite träning så här på kvällskvisten?

 Det är så härligt att se småfåglarna flyga runt och äta frön.

 De verkar trivas bra i mitt hemmabyggda fågelbord åtminstone. Dessutom är jag glad att det går i 5kg solrosfrön vilket underlättar utfodringen eftersom det varar några dagar. Nu i helgen såg jag minsann en domherredam vid bordet. Nu får vi hålla tummarna för att hon trivs och stannar kvar.

Jag har, förutom tittat på fåglar, gjort min första julskinka från grunden. Efter att sambon och lillebroren fällt ett vildsvin lät jag rimma ena skinkan och efter två veckor i saltlag har jag nu kokt och griljerat den. En fantastisk skinka måste jag säga. Färgen är lite mörkare och brunare än en fabriksrimmad skinka. Jag gissar på att det är avsaknaden av nitrit som gör att min skinka antagit en något mindre rosa ton. Men det gör ingenting när den smakar så gott som den gör. Så jag kan varmt rekommendera er att prova rimma skinka själv. Det är inget svårt men det kräver lite plats i kylen. Lycka till!

100 sätt att tillaga potatis #22 Gulaschsoppa

Jag har haft med en soppa tidigare med potatis, det var en slät potatis- och purjolökssoppa. Denna gång blev det en gulaschsoppa som jag tycker kan få vara med bland recepten den med. Det är trots allt en ganska vedertagen soppa.

En liten rekommendation till alla mina handarbetande vänner

Ibland är det bra med sociala medier när man lyckas hålla kontakten med ytliga bekanta eller långväga vänner på ett snabbt och lättillgängligt sätt. På detta sätt lyckades jag snappa upp att det fanns något så spännande som en Stickpod att lyssna på. Detta var mycket roligt och massor med intressanta ämnen diskuteras och man får lite sällskap i sin egen stickning fastän jag inte kan vara med på deras möten i Kalmar. 

Jag rekommenderar er alla att följa dem på deras hemsida och på deras pod.

Bra idé tjejer och lycka till!

Ire naturreservat

Det var länge sedan jag var i ett naturreservat nu men i början på månaden (jag vet att uppdateringarna på sistone varit under all kritik men jag hoppas jag kan bli bättre på det framöver) var jag på Ire naturreservat i Blekinge tillsammans med jobbet.

 Reservatet har mycket gammal kulturmark. I betesmarkerna finns mängder med hamlade askar.

 Odlingsrösena var stora, vällavade och många.

 På markerna gick Ringamålakor. En av lantraserna vi har i Sverige.

 Ledarkossan hade en trevlig liten klocka som hela tiden meddelade vart flocken höll till.

Upp till gården var en allé av hamlade askar vid vars en sida om två stenmurar.

Där fanns också linderrödsgris som bökade runt i grishägnet.

 Och ett par getter som klättrade runt på stenarna.

Slutligen får jag dela med mig av några fina rösen till.